Heja Lotta Juhlin!

Jag har nu börjar kolla igenom kurslitteraturen för den nya kursen, och en solklar vinnare hittills är Lotta Juhlin med boken "Den goda kommunikationen". Ge oss fler sådana böcker säger jag bara! Juhlin skriver på ett lättförståeligt sätt om viktiga och intressanta saker och refererar hela tiden till egna erfarenheter vilket gör läsningen ännu roligare. Att människan varit med om mycket och verkligen vet vad hon pratar om är mycket tydligt.

Något i Juhlins bok som jag fastnade speciellt för är hennes många illustrationer och liknelser, exempelvis på sidan 24 under rubriken "Inventio = inventering" där hon skriver om retorikens skafferi. Allt blir så barnsligt enkelt och självklart när hon målar upp påsen med auktoriteterna och flaskan med känslor. Tänk att man fortfarande helst tittar på bilderna! Ann-Katrin Svenssons bok "Barnet, språket och miljön" är visserligen också intressant och inte allt för besvärlig, men varför alla dessa långa tabeller som man bara bläddrar förbi? Nu ska jag återgå till mitt läsande...

Ut med det gamla och in med det nya

Första kursen på lärarprogrammet avslutat, nu gäller nya tag för att börja med nästa!

Senast igår gjorde jag de sista ändringarna på det sista inlämningsarbetet för GPA- kurser, och nu har jag precis kommit hem från kursintroduktionen till den nya kursen (KLA = Kommunikation och Lärande). För tillfälle kan jag bara säga en sak, och det är att den här kursen verkar mycket flummig och underlig. Från att just ha haft en kurs med mycket innehåll, man har lärt sig lite om väldigt mycket, till att ha en kurs som jag inte förstår innebörden av. Har jag fattat detta rätt så går den här kursen mestadels ut på att blogga, diskutera och kommentera andras blogginlägg. Kul!?

Jag hoppas att jag får mer klarhet i vad kursen går ut på och kommer att innehålla imorgon och under nästa vecka. Nu ska jag börja bekanta mig med Lotta Juhlins "Den goda kommunikationen: rösten, kroppsspråket och retoriken" och med Ann-Katrin Svenssons "Barnet, språket och miljön: från ord till mening". Trevlig läsning!

Hur vet man att man kan något?

Jag har funderat en hel del på kunskap under de senaste dagarna och även under min VFU-period. Det är oerhört svårt att veta vad elever kan och inte kan, för hur mycket man än försöker så är det ju svårt att hinna med att gå runt till alla elever i klassen och kolla vad de kan i alla olika räknesätt med mera. En del elever som jag mötte under VFU:n arbetade jättebra under lektionerna (verkade det som i alla fall) men sen när vi gick igenom prov så hade det inte alls gått särskilt bra. Något som de använde sig mycket av på min VFU-skola var att bedöma sig själv och att ge sina klasskamrater kritik (både positiv och negativ). Man märker då att en del elever som man tyckte jobbade på bra under lektionerna men sen fick ett mindre bra provresultat, ändå tyckte att de var väldigt duktiga. Hur man kan veta att man kan något?

Många elever som fick sämre provresultat än vad de hade väntat sig, förklarade sig och ville ha nya uppgifter. Och visst! De kan ha haft en dålig dag när de gjorde provet eller de slarvade, men hade då de som fick bra resultat en ovanligt bra dag, lite tur och gissade sig till svaren? Att bedöma elever är ett oerhört tungt jobb, jag deltog i några av utvecklingssamtalen som hölls under v. 42 och såg flera elevers reaktioner för när de fick reda på hur de låg till i ett visst ämne. De flesta elever blev mest positivt överraskade, men det hände ju även att eleverna väntat sig ett annat omdöme än det de fick. Ska man som lärare diskutera hur eleverna ligger till oftare än vad man gör, för att eleven hela tiden ska kunna satsa högre om den så önskar?

Några mening som jag läste i Carlgren och Martons bok "Lärare av imorgon" lyder "I stället för att se kunskap som en substans kan man uppfatta den som en relation mellan människan och världen. Det innebär att kunskap ses som uttryck för människans (elevens) förhållande till världen snarare än någon som ska tas in eller läras in. En persons kunnande kommer till uttryck som särskilda sätt att erfara värden" (s. 195). Betyder dessa meningar att man vet vad man kan först när man verkligen behöver använda sig utav kunskapen? Går inte kunskapen att läsa av med hjälp av prov och muntliga samtal? Ser man vad man kan när man möter verkligheten? Jag bara undrar...

Att bli en lärare

Vilket slit och jobb det kommer att vara här nu i några år för att bli lärare. Det hade jag aldrig kunnat tänka mig! Självklart förstår jag att det inte räcker att kunna lite matte för att bli en bra matematiklärare. Men nu förstår jag att det är sååå mycket mer än man kan ana. Man behöver även förståelse i gruppsammansättning, olika pedagogiska metoder och psykologi i hur människor fungerar både som individ och i grupp. Det är ju massor att tänka på! Och detta är väl bara en liten del av allt som vi kommer att lära oss på Högskolan Väst, för dessa delar har vi ju redan varit inne på under våra fem första veckor på skolan. Vad kommer härnäst?

Under hela eftermiddagen denna fina torsdag har vi i gruppen arbetet med grupparbetet "Läraryrket och dess implikationer". Ett stort, brett och mycket tungt arbete, trots att alla delar egentligen går in i varandra. Nu ska vi i alla fall äntligen (men nervösa - i alla fall jag) ut på praktik/VFU (verksamhetsförlagd utbildning) under två veckor. Det ska bli jättespännande att få komma till en grundskola igen, men att nu få vara den som står framför klassen mer än vad man gjorde när man själv gick i skolan. Jag hoppas och tror att jag - medvetet lika mycket som omedvetet - kommer att ha en hel del hjälp i min lärarroll utav arbetet som vi gjort.

Nu kör vi!

Ingen kan lära mig något!

En tanke som slog mig när jag läste Carlgren och Martons (2002) bok "Lärare av imorgon" och som jag dessutom hört flera gånger sen jag började här på Högskolan Väst är att någon annan kan inte lära mig något, jag måste själv lära mig. Detta har jag aldrig tidigare reflekterat över men känns nu mer och mer självklart. Varför skulle någon annan kunna lära mig något? Hur bra läraren är på sitt ämne och hur bra denna är på att förklara och se saker och ting ur olika perspektiv gör såklart skillnad i hur snabbt JAG lär MIG. Men läraren kan bara försöka lära ut något, jag måste lära in. Ingen kan lära mig något.

Jag vet inte hur många gånger jag har skyllt på dåliga lärare eller dåliga studieböcker när jag inte nått det betyg jag tänkt mig, men jag försår nu att detta är delvis fel. Jag anser fortfarande att en lärobok kan vara skriven på ett svårförståeligt sätt eller gammalmodig och obegriplig och detta gör ju att jag inte lär mig vad som står i boken. Men är så är det ju upp till mig att hitta nytt material för att lära mig, kan inte läraren lära mig får jag gå till en annan lärare eller till biblioteket för att leta material som passar mig.

Detta är något att tänka på och som definitivt gett mig en tankeställare och ett nytt sätt att se på lärande.

Koenigsegg CCX

Riktigt snygg bil som jag hämtat från createordie. Titta och njut!

Jag har en blogg!

Ja jag har alltså skaffat en blogg, det har jag bara haft en gång förut och även då var det för ett specifikt skolarbete. Hoppas att vi får mycket användning utav detta nu! :) Eller ja.. de blir nog bra!