Hur vet man att man kan något?

Jag har funderat en hel del på kunskap under de senaste dagarna och även under min VFU-period. Det är oerhört svårt att veta vad elever kan och inte kan, för hur mycket man än försöker så är det ju svårt att hinna med att gå runt till alla elever i klassen och kolla vad de kan i alla olika räknesätt med mera. En del elever som jag mötte under VFU:n arbetade jättebra under lektionerna (verkade det som i alla fall) men sen när vi gick igenom prov så hade det inte alls gått särskilt bra. Något som de använde sig mycket av på min VFU-skola var att bedöma sig själv och att ge sina klasskamrater kritik (både positiv och negativ). Man märker då att en del elever som man tyckte jobbade på bra under lektionerna men sen fick ett mindre bra provresultat, ändå tyckte att de var väldigt duktiga. Hur man kan veta att man kan något?

Många elever som fick sämre provresultat än vad de hade väntat sig, förklarade sig och ville ha nya uppgifter. Och visst! De kan ha haft en dålig dag när de gjorde provet eller de slarvade, men hade då de som fick bra resultat en ovanligt bra dag, lite tur och gissade sig till svaren? Att bedöma elever är ett oerhört tungt jobb, jag deltog i några av utvecklingssamtalen som hölls under v. 42 och såg flera elevers reaktioner för när de fick reda på hur de låg till i ett visst ämne. De flesta elever blev mest positivt överraskade, men det hände ju även att eleverna väntat sig ett annat omdöme än det de fick. Ska man som lärare diskutera hur eleverna ligger till oftare än vad man gör, för att eleven hela tiden ska kunna satsa högre om den så önskar?

Några mening som jag läste i Carlgren och Martons bok "Lärare av imorgon" lyder "I stället för att se kunskap som en substans kan man uppfatta den som en relation mellan människan och världen. Det innebär att kunskap ses som uttryck för människans (elevens) förhållande till världen snarare än någon som ska tas in eller läras in. En persons kunnande kommer till uttryck som särskilda sätt att erfara värden" (s. 195). Betyder dessa meningar att man vet vad man kan först när man verkligen behöver använda sig utav kunskapen? Går inte kunskapen att läsa av med hjälp av prov och muntliga samtal? Ser man vad man kan när man möter verkligheten? Jag bara undrar...